The Flipped classroom – what is it?

In class, the instructor uses a Socratic method of teaching, where questions and problems are posed and students work together to answer the questions or solve the problems. The role of the instructor is to listen to conversations and engage with individuals and groups as needed

viaThe Flipped classroom – what is it? « Teaching English using web 2.0.

Det flippade klassrummet låter rätt spännande, men om man ska försvenska detta uttryck handlar det snarare om det omvända klassrummet. Eller kanske ”klassrummet-som-tar-tillvara-allas-kunnande” eller varför inte ”Det samarbetslärande klassrummet”? Det länkade blogginlägget här ovanför förklarar väl vad det handlar om, men tar också död på fördomar och definierar vad det inte är. Egentligen handlar det om att tekniken gör att tiden vi spendarar tillsammans i skolor och utbildningssäten blir ännu mera värdefull! IKT förädlar timmarna och gör lektioner mer kunskapsintensiva genom möjligheten för eleverna att förbereda sig på nya sätt inför en lektion. Att se en film, lyssna på en podcast använda sociala medier som en förberedelse för en lektion är självklart en ökning av möjligheterna för alla att kunna delta på lika villkor när man sedan har lektion.

Jag har alltid strävat efter läxor som ges ska vara användbara, och med det menar jag att det man gjort hemma ska man bygga vidare på under lektionen. En svårighet med detta sätt att tänka i en skola utan IKT har dock varit att alla inte riktigt är med på banan då mångfalden av möjligheter att lära varit begränsade. Med IKT däremot (eller i  linje med the Flipped Classroom) behöver inte möjligheten att klara av läxan längre avgöras av din förmåga att läsa. Fler har gjort läxan när fler möjligheter står till buds och det är inte bara anpassningen till min förmåga det då handlar om, utan också en högre grad av motivation inför själva läxan.

Men de som inte gjort läxan trots dessa möjligheter? Jo det finns ju fortfarande en och annan, så hur går det med dem då? Även här finns en fördel med IKT som inte ges annars. Den fördelen ligger också inom ramen för ”The Flipped Classroom” och handlar om användandet av sociala medier. T.ex har vi i arbetslaget testat att jobba med Facebookgrupper. Läxor har till stor del hamnat rakt in i där i form av inlägg och kommentarer. Detta har haft två stora fördelar – Den ena handlar om att fler gjort läxan och anledningen till det handlar om samarbetslärande. En elev som haft besvär med sin uppgift har snabbt kunnat ta del av andras lösningar och därmed sluppit att komma till lektionen utan att ha gjort läxan. Den andra fördelen handlar om att vi kan se läxor med högre nivåer av tänkande och förmågor. Det är inte konstigare än att man av bara farten praktiserar själv- och kamratvärdering. Och om någon ändå inte gjort läxan när det väl blivit lektion, har vi noterat att de eleverna av egen kraft tagit igen det de missat om de fått chansen att göra detta på lektionen. Detta utan i princip utan något initiativ från mig som lärare. När man på lektionen utgår från Facebookgruppen där läxorna och arbetsflöden med kunskapande finns, så har jag sett flera exempel på elever som självständigt tagit hjälp av det som finns på Facebookgruppen och gjort eller processat uppgifter som man utan Facebookgruppen, inte skulle fullföljt. Låter inte detta som ett utbildningssystems dröm? Att elever självständigt söker och skapar kunskap i en formativ anda. Detta som en naturlig del av arbetet och utan lärare som lägger onödig kraft på att kontrollera.

För mig låter det som en dröm. Jag minns ett lärarförflutet där jag samlat elevexempel på elevexempel i pärmar som underlag för andra elever att ta del av för att utveckla sin kvalitéer. Detta har i sig inte varit fel. Mycket av LGR11 och arbetet runt formativ bedömning bygger på möjligheten att ha tillgång till verkliga elevexempel – både för att träna upp lärares bedömning men framförallt för ett ökat lärande hos eleven. De goda exemplen har jag alltså flitigt under många år samlat i pärmar. Men har eleverna läst i pärmarna? Ja en del har gjort det, men då efter det att jag fått lägga kraft på att förklara varför de ska göra detta och tjatat om att de ska. Så en en och annan elev har nog utvecklats tack vare exempelpärmarna, men inte de elever jag helst av allt velat nå. De som utvecklats har varit de högpresterande eleverna, dvs de som nog ändå skulle nått långt i mina ämnen. Men de elever som inte haft det lika lätt, de har inte kommit i närheten av pärmen och för dom har det inte bjudits någon formativ väg i lärandet. Jag kunde kanske lagt mer kraft på att få dessa elever att ta del av exemplen, men det var ju just det – det skulle kostat kraft, och kraft är inte ett överskott i svensk lärarkår! Men nu bjuds alltså en annan möjlighet som handlar om att förändra med information – don´t fight the system, change the rules and the system will change itself! Med IKT och Facebookgruppen förde vi in ny information som förändrade reglerna. Vi behövde inte gå på kraft när det gällde att få fram goda elevexempel, för eleverna producerade dessa i princip simultant till varandra! Vad vi behövde göra var egentligen bara att sätta ramen kring det hela och att ha en tanke om hur eleverna skulle praktisera själv- och kamratvärdering. Men även detta, dvs den formativa tanken, fick gratishjälp. Vi behövde inte lägga kraft på att få eleverna med på tåget när det gällde att ta del av varandras arbeten och lära av andra heller. Och det bästa av allt i kråksången – det var inte bara de duktiga eleverna som gör som man säger som gynnades! Det var framförallt de s.k. svagpresterande eleverna som nu mer eller mindre självmant, anammde ett formativt arbetssätt. Snacka om Flippat klassrum! Är det så att Facebook ska ta svensk skola in i samarbetslärandet? Ja åtminstone som en metafor för vad som nu är på väg att ske…

Advertisements

Om jonasberling

Pedaog, författare och kulturpersonlighet som fördelar sina 24 timmar/dygn åt sömn, Frida Utbildning och egna utflykter i skapande verksamhet i kulturens tjänst.
Det här inlägget postades i 1-1, Formativ bedömning, LGR 11 och GY11, Skolutveckling, Skrivverktyg, Sociala medier och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s