Google Maps Elevationskarta – Tack till nån!

Måste bara ge alla SO-lärare eller geografiintresserade där ute denna pärla! Har ringt och mailat kommun, lantmäteri och länsstyrelse för att hitta kartor som kan hjälpa oss att fundera över ev höjningar av vattennivåer pga klimateffekter men utan resultat. Men när jag nästan gett upp hittade jag denna fantastiska höjdnivåskarta baserad på Google maps som är en utmärkt grund för att studera sin omgivning med geografiskt informationsstöd, innan man sedan tar en fältstudie för att observera den platser man upptäckt i klassrummet. Tack snälla nån som gjort detta ypperliga verktyg!

Google Maps Elevationskarta.

Publicerat i 1-1, Framtidens läromedel, Fridaskolan, Google, Klassrummet, Läromedelsappar | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Stig-Roland pekar mot framtiden

När skolan blir mer relevant för eleverna ökar resultaten – Debatt – Göteborgs-Posten.

I GP på själva valdagen kan vi väljare slutligen läsa en rejäl debattartikel med en helt annan bild av skolan än den valrörelsen ger uttryck för. Framtidstro istället för svartmålning. Och den allra viktigaste delen av Stig-Roland Rasks inlägg i skoldebatten är nog det han skriver om att eleverna själva helt saknas i valrörelsen – något nog alla SO-lärare erfarit i sina klassrum denna terminsuppstart. Jag själv har 75 pigga och nyfikna åk 8:or som tagit sig an skolfrågan i partiernas olika partiprogram och reaktionen från eleverna har varit slående – de tar ju inte upp något av det VI tycker! Så tack Stickan för att du lyfter fram eleverna och elevråden som viktiga röster för att förstå svensk skolas s.k. misslyckande men också för att ingjuta självkänsla inför framtiden. Jag själv ska imorgon med eleverna leka skolpolitiska debatt i en skola som är en av sveriges mest levande arbetsplatser. Och till vår hjälp ska vi ta tekniken i form av delade Google dokument, filmade debatter som hjälpmedel för analys, och digitala insamlingsverktyg för att utvärdera nyanser som inte kanske syns under själva debatten. Ha en god valdag!

Skärmdump 2014-09-14 12.32.30 Skärmdump 2014-09-14 12.38.39

Publicerat i 1-1, Framtidens läromedel, Fridaskolan, Funkar?, iPadpedagogik, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

How Does Classroom Design Affect Student Learning? – Edudemic

 

How Does Classroom Design Affect Student Learning? – Edudemic.

När ändrade du senast rummets möblering i ditt klassrum? Vi gjorde det förra veckan till placering 2 och 2.  Inte för att det skulle vara bättre än annat utan bara för att kunna se och prata om skillnaderna som kan uppstå ihop med våra elever. Utgångspunkten i ett sådant samtal är vad som varit bra och hur vi behåller det när vi möblerar om igen.

Publicerat i Klassrummet | Lämna en kommentar

Vill du gå på dina egna lektioner?

Ingenstans pratade man direkt om IT eller datorer. Däremot var det alltid närvarande.

viaVill du gå på dina egna lektioner?.

Mina kollegor Jesper Grönlund och Kajsa Sundström pratade sist på SETT-mässan 2014. Var ni inte där missade ni nog en del…

Publicerat i 1-1, Formativ bedömning, Fridaskolan, LGR 11 och GY11, motivation, Skolutveckling | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Hur laddar man om en 1-till-1-satsning?

I mitt arbete vid sidan av lärarjobbet, som en av flera utvecklingsledare på Didaktik Centrum, sitter vi idag och spånar kring frågan om hur man gjuter ny kraft i en 1-till-1-satsning? Hur tar man nästa steg om man kommit så långt att datorer eller paddor används varje dag i en mångfald av situationer såsom film, delade dokument, webläromedel etc? Vad vi vet är att Didaktik Centrum nästa låsår får uppgiften att leda kompetensutveckling på Fridaskolorna under ett antal konferenser där just detta är fallet. Så nu sitter vi här och brainstormar och jag passar på att, istället för att skriva det i ett delat dokument eller en keynote, skriva det som ett blogginlägg. Så frågan är vad kan man göra när smekmånaden eller året med datorerna är över? Jo kanske följande:

  • Visionen att utbilda tågluffare – Hur ser visionen i det arbetet vi gjort kring IKT och vad skulle visionen kunna innebära mer? Vad har effekt när det gäller IKT och varför, dvs hur ser vår systematik ut då? En nulägesanalys med nyckeltalet IKT borde vara en start i arbetet.
  • Mind the Gap – Vad tror vi att vi gör med IKT och vad gör vi egentligen? Här kommer man troligen att se att det skiljer sig åt. Hur närmar sig de båda varandra, dvs hur blir det vi tror att datorerna/paddorna gör för lärandet mer likt det vi i själva verket gör?
  • Det vidgade textbegreppet är något som det pratas om liksom multimodalitet. Här behövs kompetensutveckling. T.ex. frågan om hur vi som lärare ser på och bedömer en film, spel eller annat icke-textbaserat material i relation till det skrivna ordet, är viktig. För vad gör man när man som pedagog vågat ta steget och bett eleverna göra film istället för att att lämna in en text eller skriva ett prov och när det är dags för bedömning? Hur jobbar man med formativ bedömning i relation till t.ex. film och hur, rent praktiskt, bedömer man 25 filmer istället för 25 texter? Hur ser man kvalitéerna?
  • Den minsta gemensamma nämnaren…  vad är det alla pedagoger bör kunna när det gäller att förhålla sig till och hantera IKT och hur man genom learning studies eller kollegialt lärande kan se till att alla är med på tåget? Här ska man inte underskatta betydelsen av hur fungerande arbetslag kan bidra till viljan att våga något tillsammans med andra, något man inte skulle vågat själv.
  • … men också de största skillnaderna. Pedagogerna som gör de mest extrema grejerna med IKT, hur tar man tillvara deras kunskap och får andra att följa i deras spår? Det är inom dessa pedagogers trial-and-error som vi finner morgondagens normaltillstånd. Här är viktigt att dessa stjärnor på IKT tas ner från piedestalen. Det de gör får inte bli ett ouppnåeligt ideal som andra inte tror att de kan nå, eller vara något som visas upp för att få högre lön. Glappet mellan olika grupper av användare måste minska.
  • Skolutveckling via klassrummet. Hemuppgifter mellan konferenstillfällen måste innebära möjligheter att få pröva och utmana. IKT-verktyg som man stöter på under konferenser ska testas med eleverna och tas tillbaka till nästa konferens för gemensam kollegial reflektion.
  • Läsutveckling via datorn. Eleverna läser och skriver enorma mängder via datorn men vad har vi egentligen tänkt kring hur man kan förhålla sig systematiskt till detta som en del i läs- och skrivutveckling?
  • Form(er)ativ IKT. Datorer och paddors möjligheter att bidra till en formativ process där återkoppling är den del av lärandet behöver utforskas och diskuteras mera! Tillsammans samla goda exempel på IKT-verktyg som kan bidra som samtala om goda exempel.

Fortsättning följer…

Vi spånar kring vad som kommer Bortom Horisonten

Vi spånar kring vad som kommer Bortom Horisonten

Publicerat i iPadpedagogik | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

See Your Folks – Något för klassrummet eller?

See Your Folks.

Hur många gånger till kan du förvänta dig att få se dina föräldrar? Frågan kanske får en och annan att studsa tillbaka. Det är en är obekväm livsfråga som ställs genom websidan där du kan räkna ut just detta. Syftet är givetvis att uppmärksamma oss i våra så viktiga liv att ta vara på de få möten vi har med medmänniskor och här specifikt våra egna föräldrar. Är detta något för klassrummet i SO-undervisning (eller rent av som problemlösning i matte) funderar jag på? Jag ser risken med att lyfta in denna resurs i undervisningen, risken att min brist på kännedom om elevernas livssituation kan göra att elever drabbas. Har man en nära anhörig som är sjuk, döende eller på annat sätt har problem med relationerna till t.ex. föräldrar, kan det bli väldigt fel. Å andra sidan utgör ”See Your Folks” ett utmärkt underlag för att tänka kring livsfrågor i religion och till möjligheten till att se olika ståndpunkter. Så jag går och funderar. Ska jag låta eleverna få labba runt med olika personer istället för sig själva, t.ex. om man har en mamma som är 23 år och bor i Afganistan jämfört med att ha en mamma som är 67 år och bor i Sverige? Uppgiften rymmer onekligen många bra samtalsmöjligheter kring våra relationer och vad vi gör av vårt begränsade liv. Att det också går att jämföra utifrån olika länder innebär också massor av möjligheter att fundera över rättvisa och levnadsvillkor. Så med varsam hand och rätt inramning kanske det ändå är en bra IKT-resurs att kunna räkna på hur många gånger till man kommer att få träffa sina föräldrar. Kanske…

Publicerat i 1-1, Framtidens läromedel, iPedagogik 2.0 eller senare, motivation | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling – Pedagog Malmö

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling – Pedagog Malmö.

Viktiga tankar om skolutveckling via klassrummet.

Timperley menar att det inte är tillräckligt att ge lärarna tid för egen kompetensutveckling. Det räcker inte heller med några föreläsningar. Lärarna behöver hjälp om de ska göra något annorlunda.

 

Publicerat i Skolledare, Skolutveckling | Lämna en kommentar

Lära av målvakten med hjälm

Petr Cech, Chelseas målvakt, har något att ta till sig som lärare när man skapar lärande situationer. Tre nyckelord som är både kraftfulla och självklara – hitta förmågan, utmana förmågan och lek med förmågan.

 Rules of Stupidly Great Practice « The Talent Code.

Publicerat i 1-1, Funkar?, Gamification, LGR 11 och GY11, motivation, Skolutveckling, Spelbaserat lärande | Märkt , , | Lämna en kommentar

Om datorspelens plats i skolan

”På senare år har bärbara datorer och surfplattor blivit redskap i var elevs hand, och med dem har datorspelen blivit en utbredd kulturyttring innanför skolans väggar.

Men hur kan datorspelen användas för lärandet? Och vad kan undervisningen lära av datorspelen?

Nya Vågen diskuterar möjligheter och möjliga fallgropar med datorspel i skolan. Medverkar gör Gunilla Svingby, professor i pedagogik och ämnesdidaktik vid Malmö högskola; Carl Heath, expert på spel och lärande, samt Felix Gyllenstig Serrao, lärare som bland annat driver bloggen Spelläraren.”

viaOm datorspelens plats i skolan och en drömlik ”dansikal” – Nya Vågen | Sveriges Radio.

Lyssna gärna på en kunnig och nyanserad dialog kring Spelbaseratlärande i Sveriges Radios ”Nya Vågen”. Gunilla Svingby berätter mycket engagerat kring forksningsläget. Inget snack om att man kan lära via datorspel men det krävs rätt typ av spel och framförallt rätt typ av lärare – en lärare som har en tydligt förankrad idé i läroplanernas förmågor, begrepp och de kvalitéer eleverna ska sträva efter att träna. Kanske just det sista är en dimension som man inte berör ordentligt i programmet, för vad är egentligen uppdraget som lärare, kan man fråga sig.

Att dataspel motiverar kan också utgöra en enorm draghjälp för pedagogen, men kanske man behöver nyansera just den synen en aning. Man kan dra parallellen till musik i klassrummet. Vad händer med elevernas lärande och studieförmåga om läraren (eller en elev för den delen) spelar musik i klassrummet? Och ännu mer om det då är lärarens egen favoritmusik? Är det bra? Nej forskning kring musik och lärande visar att visst kan lära bättre till musik så länge musiken är något vi valt själva och därmed gillar, men är det musik man ogillar eller som valts av någon annan, blir effekten sämre förutsättningar för lärande. Tänk då om det är samma logik kring att släpa in datorspel i skolan? Datorspel påminner definitivt om musik när det kommer till preferenser och är likt alla annan populärkultur, något som både kan förena och söndra. En del elever älskar Minecraft, andra tycker det är det fånigaste de kan tänka sig. Att då som pedagog tvinga alla elever att jobba i Minecraft kan få motsatt effekt än den man vill uppnå – leda till minskad motivation och ökat motstånd. Det kan vara ungefär lika smart som att tvinga alla att skriva ett engelskarbete om Justin Bieber. Men ett annat sätt att se saken är att det i så fall kan vara lika illa att läraren tvingar eleven att läsa en viss bok (eller att läsa en bok överhuvdtaget för den delen). Så därmed förs vi tillbaka till utgångspunkten igen, dvs att valet av medel för lärande och dess innehåll är underställt urvalet av läroplansmål, de förmågor som ska tränas och de begrepp som behöver förstås. Först därefter blir Minecraft, bok eller Justin Bieber för den delen möjliga och lämpliga delar av stoffet som kan stödja utvecklandet av förmåga och förståelse.

Publicerat i 1-1, Framtidens läromedel, Läromedelsappar, LGR 11 och GY11, motivation, Skolutveckling, Spelbaserat lärande | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vad kan skolvärlden lära av Dells misstag?

Dell är ett företag som inte har sitt i DNA att ta risker, testa nya saker, forska och fundera runt smarta och spännande produkter och tjänster. Hade Dell ens vågat ta några steg i den riktningen hade dekanske inte befunnit sig i den situation de befinner sig i nu. – Via MacPro

I den stora världen av teknikföretag pratar man mycket om vem eller vilka som har förmågan att vara innovatia, och i motsats till t.ex Nokia, Blackberry och nu Dell, överleva inom branschen på lång sikt. Apple och kanske ännu mer Google anses vara de som utifrån dagens tidshorisont kanske kommer att finnas kvar. Men vad beror det på? Ett svar är hur man ser på frågan om hur villig man är att ta risker, göra misstag och t.om att misslyckas. Egentligen inget konstigt. Det har sagts många gånger genom historien att man måste göra fel för att kunna göra rätt; t.ex Edison, som innan han hittade en fungerande konstruktion av glödlampa, hade tankemodellen att han inte misslyckats, utan att han bara hittat 10 000 sätt som visar hur en glödlampa inte ska fungera. I sina senaste reklamfilmer har Apple ett liknande fokus, där de utöver att fokusera på sin vision om att göra prylar som människor älskar, också lyfter fram att för att lyckas utgår man från i sitt utvecklingsarbete att det för varje ja, går tusen nej. Innovation har alltid funnits i vårt DNA, brukar Apple också slänga sig med.

Så långt teknikbranschen men vad kan man i andra sammanhang lära? Vilka paralleller finns t.ex. på skolans område och kring lärande? Givetvis massor. Varje lärare vet och borde agera utifrån att elever måste få misslyckas för att ett verkligt lärande ska ske. I begreppet ”självreglerat lärande” finns just förmågan att lära av sina egna och andras misstag med som en viktig ingrediens. Här tangeras förhållningssättet i formativt lärande, där det är viktigt att synliggöra lärandeprocessen för att kunna lära av den samma. Likaså rymmer tanken om att göra massor av fel för att kunna göra rätt, stora mått av självbedömning för att kunna fungera. Att utveckla elevernas förmåga till sjävbedömning, liksom kamratbedömning, är något läroplanen pekar ut som alla pedagogers uppdrag. Om vi gör det, dvs utvecklar metoder som på allvar gör varje elev bra på att se sin utveckling i relation till uppdraget och innehållet i kursplanerna, samt att sätta mål i linje med detta, vad vinner vi i det stora hela på det? Utöver att eleverna får ett verkligt och demokratiskt inflytande över sitt eget lärande och att de lyckas bättre, så kan man dra det ett steg längre. Om man tänker sig att Sveriges skolor blir bra på att lämna ifrån sig självreglerande individer som också i stora mått kan lära av sina och andras misstag för att göra rätt, ja då kanske vi också hittar en nyckel till att skapa utveckling och arbete. Skolan kan genom själv- och kamratbedömning, lämna ifrån sig elever som, likt Apple, Google och Edison, har utveckling och innovation i sitt DNA.

När detta skrivs så har det precis briserat ännu en bomb kring friskolorna – nyheten om att vissa skolor väljer bort elever. En nyhet så ledsam och nedslående så den talar för sig själv. Men som ett inlägg i debatten om friskolor som helhet så kan resonemanget om att våga göra fel eller förmågan till utveckling, fungera som bränsle för hur det borde vara. Om man betänker att en hel del friskolor ägs av riskkapitalbolag så blir frågan aningen dubbel. Ett riskkapitalbolag är ett bolag som per definition är beredd att ta risker, men hur är det med den saken? Nja. Det är nog inte det främsta man tänker på då, dvs om man menar att friskolorna som ägs på detta sätt skulle ta risker i att gå utanför ramarna för en skola som sitter fast förankrad i en mycket lång skoltradition. Jag slår ett hårt slag för en annan idé om hur friskolorna generellt borde fungera – de borde använda sin frihet till att våga gå före. våga ta risker och våga göra fel, för att kunna föra svensk skola in i framtiden. Det är en helt annan friskola än den som riskkapitalbolagen förvaltar. Då jag själv jobbar på en friskola (Fridaskolan som är personalägd och återinvesterar allt överskott) så kan jag känna mig oerhört lyckligt lottad att få finnas i en miljö där vi faktiskt tar tillvara friskolans möjligheterna till att ta risker och försöka utveckla. En kommun har på gott och ont inte samma möjligheter. Där tar processer längre tid, upphandlingar kan fördröja processer (t.ex 1-till-1-satsningar) och traditionen prägla verksamheten starkt – ett faktum som i sig inte är klandervärt men också innebär att utveckling ibland tar längre tid. I det ljuset borde det vara friskolornas plikt att använda de möjligheter som finns till att våga mer, våga misslyckas och på samma sätt som Google och Edison skapa framtiden i nuet. När friskolereformen infördes var detta något av grundtanken – dvs att de fria skolorna skulle erbjuda större mångfald och bidra till att snabbare föra svensk skola in i framtiden. Är det inte dags att vrida utvecklingen åt det hållet nu? Är det inte dags att sluta göra fega fel i grenar som inte utvecklar skolsverige, utan börjar göra fel som innebär att traditionens makt utmanas och att man tar verkliga risker? Kanske vi t.om kan få en mer nyanserad friskoledebatt med fokus på det önskvärda, istället för att bara leta fel..?

20131031-125259.jpg

Publicerat i Formativ bedömning, Fridaskolan, Friskolor, iPadpedagogik, Självvärdering, Skolutveckling | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar